Artiklar & länkar

VETENSKAPLIGA UNDERSÖKNINGAR OCH PUBLIKATIONER

Lovisagruvan AB deltar regelbundet i olika typer av forskningssamarbeten och resultaten publiceras fritt tillgängligt för alla. Samarbeten med externa forskare tillför Lovisagruvan ovärderlig information och Lovisagruvan vill ta tillfället i akt och tacka såväl forskare som finansiärer för ett utmärkt samarbete 2022 och tidigare, stor tack till forskare som listas som författare nedan och till finansiärerna: H2020, Horizon Europe, Vinnova och Swe-dish Mining Innovation med flera.

Gemensamt för samtliga publikationer är att de innehåller illustrativa och förklarande kartor och detaljer om mineralförekomsten vid Lovisagruvan.

Åren 2014-2017 studerades den typ av sulfidmalm som finns ibland annat i Lovisagruvan i ett forskningssamarbete med Zinkgruvan Mining AB, Boliden och Luleå Tekniska Universitet. I projektet studerades bland annat Lovisagruvområdets geologi på en detalj- och vetenskaplig nivå som vida överstiger ett gruvbolags normala arbete. Resultaten av forskningsprojektet publicerades 2018 i den prestigefyllda Economic Geology:

“The Lovisa Stratiform Zn-Pb Deposit, Bergslagen, Sweden: Structure, Stratigraphy, and Ore Genesis”

Författad 2018 av Nils Jansson, Stefan Sädbom, Rodney Allen, Kjell Billström och P.G Spray.

I ett annat projekt (X-MINE projektet) har flera viktiga arbeten publicerats, några av de viktigaste är:

“Combined X-Ray Computed Tomography and X-Ray Fluorescence Drill Core Scanning for 3-D Rock and Ore Characterization: Implications for the Lovisa Stratiform Zn-Pb De-posit and Its Structural Setting, Bergslagen, Sweden”

Artikeln är författad av: Stefan Luth, Fredrik Sahlström, Mikael Bergqvist, Alexander Hansson, Edward P. Lynch, Stefan Sädbom, Erik Jonsson, Stefan S. Andersson, och Nikolaos Arvanitidis.

Ett ytterligare vetenskapligt resultat av X-MINE projektet är artikeln:

“Mineral paragenesis and sulphide trace element distribution in the metamorphosed Lovisa Zn-Pb deposit, Bergslagen (Sweden), as revealed by 3D X-ray tomography, ore petrography and LA-ICP-MS analysis.”

Författad 2022 av Stefan Andersson, Fredrik Sahlström, Erik Jonsson, Stefan Luth, Edward Lynch, Karin Högdal, Thomas Zack, Nils Gies, Stefan Sädbom, Alexander Hansson och Mikael Bergqvist.

Artikeln: ”Building 3D geomodels using XRF-XRT-generated drill core data: The Lovisa-Håkansboda base metal- and Stråssa-Blanka iron deposits in Bergslagen, Sweden.”

Författad 2019 av Fredrik Sahlström, Nils Jansson, Johan Jönberger, Stefan Sädbom, Eric Landström, Mikael Bergqvist, Nikolas Arvantidis och Ronadl Arvidsson.

Artikeln: “Textural evolution of the Lovisa Zn-Pb-(Ag) deposit, Bergslagen, Sweden: insights from microscopy and 3D Xray tomography”

Författad 2019 av Fredrik Sahlström, Erik Jonsson, Karin Högdahl, Joanna Ghaderidosst, Stefan Luth, Edward Lynch, Eric Landström och Stefan Sädbom.

Koppar, kobolt & Håkansboda
Nordost om Lovisagruvan finns bland annat de historiskt välkända koppar-koboltgruvorna vid Håkansboda. Brytning har pågått i omgångar sedan medeltiden och fram till 1920-talet. Mineraliseringen har beskrivits ytligt i ett antal publikationer. Med syfte att fördjupa kunskaperna om Håkansboda inleddes 2021 ett samarbete med Stockholms Universitet där material från historiska borrkärnor och arkivmaterial från delar av Håkansboda mineraliseringen studerats.

2021 publicerade Carolina Månbro resultat av studien i en mycket läsvärd uppsats:

The Geology and Geochemistry of the Håkansboda Cu-Co deposit, Bergslagen, Sweden”.

Uppsatsen kan nedladdas fritt.

Som ett led i de fortsatta undersökningarna av Håkansbodaområdet har Lovisagruvan valt att delta i ett av Horizon Europe finanserat forskningsprojekt benämnt FutuRAM.